Hoppa till innehållet

Europaparlamentsvalet i Sverige 2024

Från Wikipedia
Europaparlamentsvalet i Sverige 2024 [1]
Europeiska unionen
← 2019 9 juni 2024 2029 →
21 mandat från Sverige i Europaparlamentet.
Valdeltagande53,39 %
▼ 1,88 % (procentenheter)
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Toppkandidat Heléne Fritzon Tomas Tobé Alice Bah Kuhnke
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet
Partigrupp S&D EPP G/EFA
Föregående val 23,48 % 16,83 % 11,52 %
Mandat före 5 4 3
Erhållna mandat 5 4 3
Mandatförändring ▬ ▬ ▬
Röster 1 039 676 736 079 581 322
Andel 24,77 % 17,53 % 13,85 %
Väljarströmmar ▲ 1,29 ▲ 0,7 ▲ 2,33
  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Toppkandidat Charlie Weimers Jonas Sjöstedt Emma Wiesner
Parti Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet
Partigrupp ECR Vänstern Renew
Föregående val 15,34 % 6,80 % 10,78 %
Mandat före 3[2] 1 2
Erhållna mandat 3 2 2
Mandatförändring ▬ ▲ 1 ▬
Röster 552 920 464 166 306 227
Andel 13,17 % 11,06 % 7,29 %
Väljarströmmar ▼ 2,17 ▲ 4,26 ▼ 3,49
  Sjunde parti Åttonde parti
 

Toppkandidat Alice Teodorescu Måwe Karin Karlsbro
Parti Kristdemokraterna Liberalerna
Partigrupp EPP Renew
Föregående val 8,62 % 4,13 %
Mandat före 2[3] 1
Erhållna mandat 1 1
Mandatförändring ▼ 1 ▬
Röster 239 530 183 675
Andel 5,71 % 4,38 %
Väljarströmmar ▼ 2,91 ▲ 0,25

Europaparlamentsvalet i Sverige 2024 ägde rum den 9 juni 2024, då 21 ledamöter från den svenska valkretsen valdes till Europaparlamentet.

Valfrågor

[redigera | redigera wikitext]

EU-medlemskap

[redigera | redigera wikitext]

Efter den jämna folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994, då 47% röstade emot, finns det numera stort partipolitiskt stöd för EU. Efter att Vänsterpartiet slopade kravet på EU-uträde i maj 2024[4], vill nu alla riksdagspartier fortsätta det svenska EU-medlemskapet. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Socialdemokraterna argumenterade för medlemskap redan under folkomröstingen 1994, medan Miljöpartiet slopade utträdeskravet 2008[5] och Sverigedemokraterna 2019[6]. De flesta småpartier som kandiderar till Europaparlamentet stödjer också svenskt EU-medlemskap. Undantag är Sveriges kommunistiska parti[7], MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati[8], Klassiskt liberala partiet[9] och Alternativ för Sverige[10].

Valresultat

[redigera | redigera wikitext]
Ett kuvert med en valsedel läggs i en valurna av en röstmottagare vid EU-valet 2024 i Brastad.

Mandatfördelning

[redigera | redigera wikitext]
Parti Mandat[11]
Socialdemokraterna
  
 5
Moderaterna
  
 4
Miljöpartiet
  
 3
Sverigedemokraterna
  
 3
Vänsterpartiet
  
 2
Centerpartiet
  
 2
Kristdemokraterna
  
 1
Liberalerna
  
 1
Partigrupp Mandat
S&D
  
 5
EPP
  
 5
G/EFA
  
 3
ECR
  
 3
Renew
  
 3
GUE/NGL
  
 2

Valda ledamöter

[redigera | redigera wikitext]
Socialdemokraterna (S&D-gruppen)

Centerpartiet (Renew-gruppen)

Liberalerna (Renew-gruppen)

Kristdemokraterna (EPP-gruppen)

Miljöpartiet (G/EFA-gruppen)

Moderaterna (EPP-gruppen)

Sverigedemokraterna (ECR-gruppen)

Vänsterpartiet (Vänstergruppen)

Röster[12]

[redigera | redigera wikitext]
Parti Toppnamn Röster Mandat
Antal %  +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Heléne Fritzon 1 039 676 24,77 +1,29 5 0
  Moderaterna Tomas Tobé 736 079 17,53 +0,70 4 0
  Miljöpartiet Alice Bah Kuhnke 581 322 13,85 +2,33 3 0
  Sverigedemokraterna Charlie Weimers 552 920 13,17 -2,17 3 0
  Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt 464 166 11,06 +4,26 2 +1
  Centerpartiet Emma Wiesner 306 227 7,29 -3,49 2 0
  Kristdemokraterna Alice Teodorescu Måwe 239 530 5,71 -2,91 1 -1
  Liberalerna Karin Karlsbro 183 675 4,38 +0,25 1 0
  Folklistan Jan Emanuel 25 901 0,62 +0,62 0 0
  Alternativ för Sverige Gustav Kasselstrand 17 049 0,41 -0,06 0 0
  Piratpartiet Katarina Stensson 15 403 0,37 -0,27 0 0
  Medborgerlig Samling Pia Rundkvist 12 699 0,30 +0,15 0 0
  MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati Andreas Sidkvist 8 057 0,19 +0,19 0 0
  Kristna Värdepartiet Mats Selander 3 896 0,09 +0,05 0 0
  Värdigt liv Paula Dahlberg 2 545 0,06 +0,06 0 0
  Swexit Ulf Ström 2 285 0,05 +0,05 0 0
  Partiet Nyans Mikail Yüksel 1 772 0,04 +0,04 0 0
  Sveriges kommunistiska parti Martin Tairi 1 629 0,04 +0,02 0 0
  Klimatalliansen Helen Wahlgren 1 200 0,03 +0,03 0 0
  Volt i Sverige Michael Holz 388 0,01 +0,01 0 0
  Direktdemokraterna ingen valsedel 275 0,01 -0,02 0 0
  Basinkomstpartiet Jan Jäger 222 0,01 0 0 0
  Klassiskt liberala partiet Magnus Jönsson 161 0,00 -0,02 0 0

Starkaste kommun

[redigera | redigera wikitext]
PartiKommunRike
StarkasteAndelAndel
S Överkalix kommun (Norrbottens län) 44,63  % 24,77  %
M Danderyds kommun (Stockholms län) 39,43  % 17,53  %
V Malå kommun (Västerbottens län) 35,82  % 11,06  %
SD Sjöbo kommun (Skåne län) 31,93  % 13,17  %
MP Jokkmokks kommun (Norrbottens län) 25,78  % 13,85  %
KD Högsby kommun (Kalmar län) 18,99  % 5,71  %
C Haparanda kommun (Norrbottens län) 18,42  % 7,29  %
L Danderyds kommun (Stockholms län) 11,09  % 4,38  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Starkaste valdistrikt

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktRike
StarkasteAndelAndel
V Herrgården (Malmö kommun) 61,63  % 11,06  %
S Södertälje 51 Geneta norra (Södertälje kommun) 59,45  % 24,77  %
M Södra Djursholm (Danderyds kommun) 55,27  % 17,53  %
SD Ekeby 2 (Bjuvs kommun) 42,77  % 13,17  %
MP Skarpnäck 7 Skarpnäcks trädgårdsstad (Stockholms kommun) 41,84  % 13,85  %
KD Västra Göteborg, Donsö-Vrångö (Göteborgs kommun) 32,12  % 5,71  %
C Norrflärke-Solberg (Örnsköldsviks kommun) 30,90  % 7,29  %
L Svaneholm (Landskrona kommun) 19,29  % 4,38  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Personkryss

[redigera | redigera wikitext]

För att bli personvald behöver kandidaten få minst 5 procent av alla partiets giltiga röster och att partiet har fått mandat som kandidaten kan ta i anspråk. Jonas Sjöstedt fick flest personröster med 260 093 stycken, följt av Alice Bah Kuhnke med 220 162 röster. Sjöstedt var också den invalda kandidaten med den största andelen personröster, 56,03 procent.[13] 2009 erhöll Marit Paulsen 221 489 röster vilket tidigare var det största antalet personröster i ett europaparlamentsval.

Ingen kandidat lyckades kryssa sig förbi en annan kandidat högre upp på valsedeln. Närmast var Maria Rosander (SD) som hade behövt 487 fler personkryss för att bli invald istället för Dick Erixon, följt av Anna Maria Corazza Bildt (L) som hade behövt 1 640 fler personkryss för att gå om Karin Karlsbro. Johan Danielsson (S) blev invald på valsedeln men var endast 1 011 röster från att också bli personvald. Isabella Lövin (MP) var 822 röster från att kryssa sig förbi Pär Holmgren (MP), i praktiken hade det dock inte spelat någon roll då de båda blev invalda - både i kraft av personröster och placering på valsedeln.

I tabellerna visas endast de kandidater som blivit invalda eller ersättare.

Plac. = placering på partiets valsedel.

Socialdemokraterna
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Heléne Fritzon 112 778 10,85 % personvald
2 Johan Danielsson 50 972 4,90 % invald.
3 Evin Incir 15 438 1,48 % invald
4 Adnan Dibrani 15 082 1,45 % invald
5 Sofie Eriksson 20 780 2,00 % invald
6 Ilan De Basso 11 278 1,08 % ersättare 1
7 Lisa Johansson Nåbo 10 683 1,03 % ersättare 2
8 Isak Utsi 14 594 1,40 % ersättare 3
9 Tajma Sisic 8 055 0,77 % ersättare 4
10 Sarkis Khatchadourian 4 608 0,44 % ersättare 5
Total 353 197 33,97 %
Moderaterna
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Tomas Tobé 173 223 23,53 % personvald
2 Jessica Polfjärd 16 160 2,20 % invald
3 Jörgen Warborn 12 072 1,64 % invald
4 Arba Kokalari 6 750 0,92 % invald
5 Boriana Åberg 11 049 1,50 % ersättare 1
6 Gustaf Göthberg 7 845 1,07 % ersättare 2
7 Micaela Löwenhöök 4 864 0,66 % ersättare 3
8 Mats Green 3 920 0,53 % ersättare 4
Total 280 237 38,07 %
Miljöpartiet
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Alice Bah Kuhnke 220 162 37,87 % personvald
2 Pär Holmgren 42 559 7,32 % personvald
3 Isabella Lövin 41 737 7,18 % personvald
4 Magnus P. Wåhlin 1 211 0,21 % ersättare 1
5 Emma Nohrén 5 014 0,86 % ersättare 2
6 Henrik Blind 4 292 0,74 % ersättare 3
Total 346 439 59,60 %
Sverigedemokraterna
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Charlie Weimers 143 315 25,92 % personvald
2 Beatrice Timgren 11 751 2,13 % invald
3 Dick Erixon 16 374 2,96 % invald
4 Patrik Jönsson 4 588 0,83 % ersättare 1
5 Maria Rosander 27 159 4,91 % ersättare 2
6 Angelica Lundberg 2 957 0,53 % ersättare 3
Total 253 141 45,78 %
Vänsterpartiet
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Jonas Sjöstedt 260 093 56,03 % personvald
2 Hanna Gedin 10 098 2,18 % invald.
3 Carolina Gustafsson 1 892 0,41 % ersättare 1
4 Marta Aguirre 3 110 0,67 % ersättare 2
5 Umihana Rasovic 4 225 0,91 % ersättare 3
Total 299 666 64,56 %
Centerpartiet
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Emma Wiesner 72 995 23,84 % personvald
2 Abir Al-Sahlani 10 659 3,48 % invald
3 Svante Linusson 6 377 2,08 % ersättare 1
4 Sven Tornberg 2 459 0,80 % ersättare 2
5 Emma Blomdahl Wahlberg 2 412 0,79 % ersättare 3
Total 125 673 41,04 %
Kristdemokraterna
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Alice Teodorescu Måwe 91 999 38,41 % personvald
2 Ella Kardemark 4 195 1,75 % ersättare 1
3 Martin Hallander 2 598 1,08 % ersättare 2
4 Elisabet Lann 2 472 1,03 % ersättare 3
Total 123 450 51,54 %
Liberalerna
Plac. Kandidat Antal % Övrigt
1 Karin Karlsbro 28 145 15,32 % personvald
2 Anna Maria Corazza Bildt 26 505 14,43 % ersättare 1
3 Simona Mohamsson 4 432 2,41 % ersättare 2
4 Philip Sandberg 3 861 2,10 % ersättare 3
Total 82 731 45,04 %

Partier som beställt namnvalsedlar

[redigera | redigera wikitext]
Några av valsedlarna vid valet till Europaparlamentet i Sverige 2024.

Partier som fått minst en procent av rösterna i något av de två senaste europaparlamentsvalen behöver inte betala för namnvalsedlar. De har rätt att beställa tre gånger antalet röstberättigade, kallad den fria kvoten, utan kostnad. Den sattes till 23 708 000, inför valet 2024. I Europaparlamentsvalet 2019 var det bara riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna, som fick mer än en procent av rösterna. I valet 2014 fick även Piratpartiet och Feministiskt initiativ mer än en procent av rösterna.[14][15]

Partibeteckning Parti-
förkortning		 Namnvalsedel Antal giltiga
namn på valsedeln		 Andel kvinnor
(procent)		 Antal beställda
valsedlar
Alternativ för Sverige AfS 1325 06187 67 13 1 628 000
AMORISTERNA 1662 06438 4 50 7 000
ANARKISTERNA 1628 06218 1 0 1 000
Arbetarpartiet-Socialdemokraterna S 0002 06277 35 51 4 528 000
Basinkomstpartiet 1525 06357 5 20 50 000
Centerpartiet C 0004 06217 58 50 974 000
Folklistan FOLK 1659 06387 5 40 10 000 000
Folklistan FOLK 1659 06427 6 33 100 000
KDP - Kunskapsdemokratiska partiet 1661 06437 1 0 1 000
Klassiskt liberala partiet KLP 0638 06319 7 14 30 000
Klimatalliansen KA 1543 06239 19 63 696 000
Kristdemokraterna KD 0068 06237 58 50 4 235 000
Kristna Värdepartiet KrVP 1551 06278 57 35 250 000
Liberalerna (tidigare Folkpartiet) L 0003 06367 52 52 1 128 000
Medborgerlig Samling MED 1296 06227 14 29 2 008 000
Miljöpartiet de gröna MP 0055 06297 40 53 432 000
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati MD 1568 06347 19 26 950 000
Moderaterna M 0001 06207 33 42 3 904 000
Ond Kyckling Partiet OKP 1472 06287 4 0 12 000
Partiet Nyans PNy 1439 06177 11 55 900 000
Piratpartiet PP 0524 06288 15 27 220 000
SKP Skp 1586 06257 21 24 266 000
Solens Frihetsparti 1658 06397 1 0 5 000
Sverigedemokraterna SD 0110 06247 38 29 12 896 000
Swexit 1643 06377 6 33 164 000
TRYGGHETSPARTIET TRP 1309 06167 8 38 16 000
Volt Sverige (Volt Europa) Volt 1610 06417 4 25 6 000
Vänsterpartiet V 0005 06268 36 64 3 050 000
Värdigt liv Liv 0532 06337 14 29 60 000

Toppkandidater

[redigera | redigera wikitext]
Toppkandidaterna under en debatt på Europadagen 2024 på Kulturhuset i Stockholm. Från vänster: Marta Aguirre (V), Emma Wiesner (C), Dick Erixon (SD), Heléne Fritzon (S), Alice Teodorescu Måwe (KD), Pär Holmgren (MP), Karin Karlsbro (L), Tomas Tobé (M).

Sex av de nuvarande 21 parlamentsledamöterna ställer inte upp för omval: Malin Björk (V), Jakop Dalunde (MP), David Lega (KD), Linus Glanzelius (S), Carina Ohlsson (S) och Peter Lundgren (partilös). Två parlamentsledamöter kandiderar för ett nytt parti - Sara Skyttedal (f.d. KD) och Johan Nissinen (f.d. SD) - som båda kandiderar för Folklistan. För sittande partier listas bara de 15 översta namnen på respektive valsedel i uppställningen nedan.

Centerpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiets sittande parlamentariker Abir Al-Sahlani och Emma Wiesner har meddelat att de ställer upp för omval. Wiesner stöds av Centerpartiets ungdomsförbund och Centerstudenter.[16]

Den 10 november presenterade partiets nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Listan toppades av Emma Wiesner.[17][18] Listan fastslogs den 24 november av partiets förtroenderåd.[19]

Centerpartiets toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Emma Wiesner (nuvarande ledamot)
  2. Abir Al-Sahlani (nuvarande ledamot)
  3. Svante Linusson
  4. Sven Tornberg
  5. Emma Blomdahl-Wahlberg
  6. Effie Kourlos
  7. Niels Paarup-Petersen
  8. Elsie Gisslegård
  9. Erik Evestam
  10. Emmyly Bönfors
  11. Anton Ångman
  12. Lars Thomsson
  13. Sofia Jarl
  14. Raymond Pettersson
  15. Helena Vilhelmsson

Kristdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Kristdemokraterna håller sin nomineringsprocess under våren 2023. De sittande parlamentarikerna Sara Skyttedal och David Lega kandiderar för ännu en mandatperiod.[21] Skyttedals framtid som Europaparlamentariker var enligt partiledningen oklar efter hennes utspel om legalisering av cannabis i december 2022 och den öppna konflikt mellan henne, Johan Ingerö och Ebba Busch som uppstod i efterspelet.[22] Den 25 september drog Skyttedal tillbaka sin kandidatur, eftersom hon ansåg att hon inte hade fått det breda stöd som krävs för att leda partiet i valet, men ändrade sig den 10 oktober och stod åter till förfogande.[23][24]

Den 26 september redovisade partiets nomineringskommitté sitt förslag på valsedel. Listan toppades av David Lega följt av Martin Hallander, Elisabet Lann, Michaela Hollis och Mikael Bäckström. Skyttedal var initialt nummer två på listan, men tackade nej till placeringen.[25] Den 13 oktober fastställde partiets fullmäktige valsedeln. Skyttedal som initialt hade dragit tillbaka sin kandidatur blev framröstad till partiets toppkandidat i valet. Valberedningens kandidat David Lega meddelade efter omröstningen att han inte ställer upp för omval.[26] Omröstningen föll ut med siffrorna 43–33 till Skyttedals fördel. Plats två på partiets valsedel erhölls av Ella Kardemark följt av Martin Hallander, Elisabet Lann och Michaela Hollis.[27]

Den 19 januari fick processen ytterligare en plötslig vändning när Skyttedal avlägsnades från kandidatlistan, detta efter att partiet fått uppgifter om att Skyttedal hade erbjudit sig att kandidera för Sverigedemokraterna under perioden då David Lega var tilltänkt som första namn (och Skyttedal inte längre kandiderade). Samma dag presenterade partiet den nya tilltänkta toppkandidaten i valet, den borgerliga debattören Alice Teodorescu Måwe. Hon hade fått frågan dagen före presskonferensen och hade då tackat ja och gått med i partiet.[28] Den nya listan fastslogs den 16 februari.[29]

Kristdemokraternas toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Alice Teodorescu Måwe
  2. Ella Kardemark
  3. Martin Hallander
  4. Elisabet Lann
  5. Michaela Hollis
  6. Mikael Bäckström
  7. Mikael Oscarsson
  8. Sarah Kullgren
  9. Stefan Sarmes
  10. Ella Bohlin
  11. Marcus Jonsson
  12. Maria Maric
  13. Staffan Danielsson
  14. Birgitta Sacrédeus
  15. Yusuf Aydin

Liberalerna

[redigera | redigera wikitext]

Liberalernas nuvarande parlamentariker Karin Karlsbro kandiderar till en ny mandatperiod.[30] Karlsbro har öppet varit kritisk till Tidöavtalet och partiets samarbete med Sverigedemokraterna, så därför var det länge oklart om hon skulle bli partiets toppkandidat i valet 2024. En annan potentiell toppkandidat ansågs vara ambassadören Erik Ullenhag, men han meddelade att han inte kandiderar.[31][32]

Den 18 september meddelade den tidigare moderata europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt att hon kandiderar för partiet i valet. Corazza Bildt blev inte återvald till Europaparlamentet 2019 efter att Moderaterna strök henne från sin valsedel.[33][34]

Andra nominerade kandidater inom partiet är riksdagsledamoten Roger Haddad och lokalpolitikern tillika LUF-kandidaten Simona Mohamsson.[35]

Den 5 oktober offentliggjordes resultatet av partiets provval. Högst upp på listan fanns sittande parlamentarikern Karin Karlsbro, följd av Corazza Bildt, Mohamsson, Lotta Gröning och Nina Larsson. Den 18 oktober föreslogs Karlsbro till toppkandidat av valberedningen.[36] Lotta Gröning drog tillbaka sin kandidatur den 16 oktober.[37]

Den 17 november utmanades Corazza Bildt av Mohamsson om plats två på partiets lista.[38] Corazza Bildt vann voteringen på landsmötet med siffrorna 106 mot 77.[39]

Kandidatlistan fastställdes på partiets landsmöte med ordningen Karlsbro, Corazza Bildt, Simona Mohamsson, Philip Sandberg, Nina Larsson.[40]

Liberalernas toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Karin Karlsbro (nuvarande ledamot)
  2. Anna Maria Corazza Bildt
  3. Simona Mohamsson
  4. Philip Sandberg
  5. Nina Larsson
  6. Roger Haddad
  7. Eva Edwardsson
  8. Erik Berg
  9. Johanna Wyckman
  10. Jakob Olofsgård
  11. Emma Lilja Sjödin
  12. Rickard Ydrenäs
  13. Monica Lundin
  14. Filip Zackrisson
  15. Camilla Mårtensen

Miljöpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Miljöpartiets toppnamn i valet 2019, Alice Bah Kuhnke, har meddelat att hon kandiderar för ytterligare en mandatperiod. Det gör även den nuvarande parlamentarikerna Pär Holmgren.[30][41] Jakop Dalunde har meddelat att han inte längre kandiderar för omval.[42]

Grön ungdom har nominerat sitt tidigare språkrör Aida Badeli som sin kandidat i valet.[43]

Den 27 oktober presenterade partiets valberedning sitt förslag till valsedel inför valet. Listan toppades av Bah Kuhnke följt av Holmgren, tidigare språkröret Isabella Lövin, Magnus P Wåhlin och Emma Nohrén.[44]

Miljöpartiets toppkandidater i EU-valet[20][45]
  1. Alice Bah Kuhnke (nuvarande ledamot)
  2. Pär Holmgren (nuvarande ledamot)
  3. Isabella Lövin
  4. Magnus P Wåhlin
  5. Emma Nohrén
  6. Henrik Blind
  7. Rebecka Le Moine
  8. Mursal Isa
  9. Aida Badeli
  10. Bassem Nasr
  11. Karin Thomasson
  12. Martin Marmgren
  13. Wanja Kaufmann
  14. Adam Arnesson
  15. Janine Alm Ericson

Moderaterna

[redigera | redigera wikitext]

Den 29 maj 2023 presenterade Moderaterna sitt förslag till valsedel inför EU-valet 2024. Listan toppades av partiets nuvarande parlamentariker (i ordning): Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari.[46] Valsedeln fastslogs den 22 oktober på partiets stämma med samma ordning och namn som föreslogs.[47]

Moderaternas toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Tomas Tobé (nuvarande ledamot)
  2. Jessica Polfjärd (nuvarande ledamot)
  3. Jörgen Warborn (nuvarande ledamot)
  4. Arba Kokalari (nuvarande ledamot)
  5. Boriana Åberg
  6. Gustaf Göthberg
  7. Micaela Löwenhöök
  8. Mats Green
  9. Pehr Granfalk
  10. Joanna Sjölander
  11. Erik Weiman
  12. Birgit Meier-Thunborg
  13. Ronnie Erhard
  14. Måns Linge
  15. Åsa Coenraads

Socialdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraternas samtliga fem dåvarande europaparlamentariker (Heléne Fritzon, Erik Bergkvist, Evin Incir, Ilan De Basso och Carina Ohlsson) hade i juni 2023 meddelat att de ställer upp i valet.[30] Bergkvist har därefter avlidit.[48]

LO har valt att nominera tidigare bostadsministern Johan Danielsson. Danielsson var förbundets kandidat i valen 2014 och 2019, och blev invald efter det sistnämnda.[49]

Den 17 november presenterade Socialdemokraterna sin valsedel inför valet. Sedeln toppades återigen av Heléne Fritzon, följd av Johan Danielsson, Evin Incir, Adnan Dibrani, Sofie Eriksson och Ilan De Basso. Den sittande parlamentarikern Carina Ohlsson återfanns inte på listan.[50]

Socialdemokraternas toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Heléne Fritzon (nuvarande ledamot)
  2. Johan Danielsson
  3. Evin Incir (nuvarande ledamot)
  4. Adnan Dibrani
  5. Sofie Eriksson
  6. Ilan De Basso (nuvarande ledamot)
  7. Lisa Johansson Nåbo
  8. Isak Utsi
  9. Tajma Sisic
  10. Sarkis Khatchadourian
  11. Josefin Krantz
  12. Per-Ola Nilsson
  13. Emma Fastesson Lindgren
  14. Kristofer Bergman
  15. Nasra Ali

Sverigedemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valen 2014 och 2019 Peter Lundgren dömdes i november 2021 för sexuellt ofredande och i mars 2022 lämnade han därför partiet.[51] Partiets andranamn i valet 2019 Jessica Stegrud blev 2022 invald i riksdagen, och ersattes då av Johan Nissinen. Den tredje Europaparlamentarikern Charlie Weimers och Johan Nissinen kandiderade för en ny mandatperiod.[30]

Den 6 februari 2024 presenterade Sverigedemokraternas valberedning sitt förslag till valsedel för partiet. Listan toppades av den sittande parlamentarikern Charlie Weimers följd av riksdagsledamoten Beatrice Timgren och redaktör Dick Erixon. Inkumbenten Johan Nissinen placerades som nummer tolv på listan.[52] Nissinen valde den 2 maj att istället kandidera för Folklistan.[53]

Sverigedemokraternas toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Charlie Weimers (nuvarande ledamot)
  2. Beatrice Timgren
  3. Dick Erixon
  4. Patrik Jönsson
  5. Maria Rosander
  6. Angelica Lundberg
  7. Gabriel Kroon
  8. Andreas Ahlqvist
  9. Linus Nilsson
  10. Caroline Nordengrip
  11. Ludvig Aspling
  12. inte lämnat förklaring - inte valbar
  13. Karl Robbjens
  14. Gunilla Hellberg
  15. Dan Rasmusson

Vänsterpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets sittande europaparlamentariker Malin Björk har meddelat att hon inte kandiderar för en ytterligare mandatperiod.[55] Efter beskedet har Hanna Gedin och Momodou Jallow meddelat att de kandiderar till att bli partiets representant i parlamentet.[56] Den 11 september meddelade tidigare partiledaren och europaparlamentarikern Jonas Sjöstedt att han ämnar göra politisk comeback i valet 2024.[57]

Den 20 januari 2024 fastslogs partiets lista. Sjöstedt toppade listan följd av Gedin, Carolina Gustafsson, Marta Aguirre och Umihama Rasovic.[58]

Vänsterpartiets toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Jonas Sjöstedt
  2. Hanna Gedin
  3. Carolina Gustafsson
  4. Marta Aguirre
  5. Umihama Rasovic Kasumovic
  6. Joel Grimborg
  7. Gertrud Ingelman
  8. Christina Hedin
  9. Felicia Granath
  10. Lotta Lagnander
  11. Saga Carlgren
  12. Patrik Renfors
  13. Tove Pehrsson
  14. Tania Bengtsson
  15. Ilona Szatmári Waldau


Alternativ för Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Alternativ för Sverige, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,46 procent av rösterna,[59] presenterade den 24 januari 2024 sin kandidatlista. Den toppas av partiledaren Gustav Kasselstrand och tidigare riksdagsledamoten Roger Richthoff.[60]

Alternativ för Sveriges toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Gustav Kasselstrand
  2. Roger Richthoff
  3. Anders Bergström
  4. Lennart Matikainen
  5. Mikael Jansson

Folklistan

[redigera | redigera wikitext]

Folklistan registrerades av Sara Skyttedal och vid en presskonferens 8 april meddelades att Jan Emanuel är toppkandidat till valet.[61] Skyttedal är själv andra namn på listan.[62] Håkan Wretsell var en tid uttalad som den sjätte på listan men hoppade av och drog tillbaka sitt samtycke i slutet av april. Senare värvades sverigedemokraten Johan Nissinen till listan och blev sjätte namn, vilket också är det totala antalet namn på partiets namnvalssedlar.[63]

Folklistans toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Jan Emanuel
  2. Sara Skyttedal (inkumbent)
  3. Hans Palo
  4. Amilia Stapelfeldt
  5. Peter Söderlund

Klimatalliansen

[redigera | redigera wikitext]

Klimatalliansen ställer upp för första gången i ett europaparlamentsval, after att tidigare ha kandiderat i riksdagsvalet 2022. Partiets ordförande, Gudrun Schyman, kandiderar inte utan partiets lista toppas av Helen Wahlgren.[54]

Klimatalliansens toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Helen Wahlgren
  2. Pontus Bergendahl
  3. Stefan B Nilsson
  4. Ahnie Gottberg
  5. Anne Casparsson

Kristna Värdepartiet

[redigera | redigera wikitext]

Kristna Värdepartiet erhöll 0,04 procent av rösterna i Europaparlamentsvalet 2019[59].I riksdagsvalet 2022 blev partiet det sjätte största utom-parlamentariska partiet. Partiets lista toppas av partiledaren Mats Selander.[54]

Kristna Värdepartiets toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Mats Selander
  2. Annette Westöö
  3. Johannes von Malortie
  4. Mats Hedenby
  5. Bertil Funck

Medborgerlig samling

[redigera | redigera wikitext]

Medborgerlig samling, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,15 procent av rösterna,[59] presenterade den 27 november 2023 sin kandidatlista. Den toppas av partiets EU-politiska talesperson Pia Rundkvist.[64] Inledningsvis var Alexander Bard kandidat för partiet, men han avsade sig sin kandidatur i december 2023.[65]

Medborgerlig samlings toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Pia Rundkvist
  2. Liselott Martynenko Agerlid
  3. Ilan Sadé
  4. Lena Malmberg
  5. Johan Varland

Mänskliga rättigheter och Demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Partiet MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati, ställer upp för första gången i ett europaparlamentsval. I riksdagsvalet 2022 blev partiet det femte största utom-parlamentariska partiet. Partiets lista toppas av partiledaren Andreas Sidkvist. Partiet Enhet, som inte ställer upp i EU-valet under sitt eget namn, har i en valsamverkan två representanter på listan: Gunilla Wigertz på tredje plats och deras talesperson Vide Geiger på sjätte plats.[54]

Mänskliga rättigheter och Demokratis toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Andreas Sidkvist
  2. Sophia Keivanlo
  3. Gunilla Wigertz
  4. Fredrik Widmark
  5. Gustaf Rydelius

Partiet Nyans

[redigera | redigera wikitext]

Partiet Nyans ställer upp för första gången i ett europaparlamentsval. I riksdagsvalet 2022 blev partiet det största utom-parlamentariska partiet. Partiets lista toppas av partiledaren Mikail Yüksel.[54]

Partiet Nyans toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Mikail Yüksel
  2. Amel Olevic
  3. Sydney Ankers
  4. Daniel Mahouk
  5. Fawziyeh Qasmiyeh

Piratpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Piratpartiet, som i Europaparlamentsvalet 2019 erhöll 0,64 procent av rösterna,[59] presenterade den 30 oktober 2023 sin kandidatlista. Den toppas av partiledaren Katarina Stensson.[66] I Europaparlamentsvalet 2009 erhöll Piratpartiet två mandat som innehades av Christian Engström och Amelia Andersdotter.

Piratpartiets toppkandidater i EU-valet[20]
  1. Katarina Stensson
  2. Mattias Bjärnemalm
  3. Mattias Rubenson
  4. Aleksandra Lebedeva
  5. Jakob Sinclair

Sveriges kommunistiska parti (SKP)

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 mars presenterade SKP sina kandidater. I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 0,02 procent av rösterna.

Sveriges kommunistiska partis toppkandidater i EU-valet[67]
  1. Martin Tairi
  2. Winnie Lykke
  3. Karl Gunnarsson
  4. Zahira Sarhan
  5. Lars Lundberg

Värdigt liv

[redigera | redigera wikitext]

Värdigt liv är ett valtekniskt samarbete mellan Feministiskt initiativ och Partiet Vändpunkt genom en gemensam lista. Feministiskt initiativ blev invalda i Europaparlamentet 2014 med ett mandat. Partiet vändpunkt hade under samma mandatperiod också ett mandat i parlamentet efter att Max Andersson hade lämnat Miljöpartiet.[68][69] I Europaparlamentsvalet 2019 fick Feministiskt initiativ 0,77 procent av rösterna och Partiet vändpunkt 0,12 procent.

Värdigt livs toppkandidater i EU-valet[54]
  1. Paula Dahlberg
  2. Poya Ashna
  3. Agnes Lundgren
  4. Tomas Håkanson
  5. Rebecca Sunnerås Jonsson

Opinionsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]
Opinionsinstitut Mätperiod Urval Andel röster (procent) Antal mandat
S M SD MP C KD V L Andra S M SD MP C KD V L
Skop[70] 4–6 juni 1 112 21,5 16,8 15,9 13,0 6,2 8,5 10,0 5,2 3,0 5 4 3 3 1 2 2 1
TV4/Novus[71] 27 maj–6 juni 3 156 24,2 16,9 17,3 12,1 5,5 5,3 10,8 4,7 3,1 5 4 4 3 1 1 2 1
DN/Ipsos[72] 2–7 juni 2 048 26,6 17,8 18,1 11,9 6,0 5,0 9,1 3,7 1,8 6 4 4 3 1 1 2 0
SVT/Verian[73] 31 maj–6 juni 1 000 24,4 16,4 17,5 12,5 4,7 6,7 10,9 4,5 2,5 5 4 4 3 1 1 2 1
Demoskop[74] 23 maj–1 juni 3 222 25,2 18,0 18,6 11,3 5,7 5,5 10,0 3,1 2,7 6 4 4 3 1 1 2 0
Novus[75][76] 2–29 maj 2 325 29,4 15,5 19,1 11,0 4,7 3,8 10,0 5,1 1,3 7 4 4 2 1 0 2 1
SVT/Verian[77] 22–28 maj 1 000 25,1 17,2 19,6 10,6 4,9 5,4 9,5 4,7 3,1 6 4 4 2 1 1 2 1
Indikator 27 april-26 maj 2 431 28,7 18,5 18,4 11,1 5,2 4,0 7,7 3,5 2,8 6 4 4 3 1 1 2 0
Demoskop[78] 11–20 maj 2 994 27,5 18,5 19,9 9,8 4,6 3,9 8,7 2,8 4,3 7 4 5 2 1 0 2 0
Ipsos[79] 7–19 maj 1 646 29,6 19,1 17,8 10,8 3,6 3,9 7,6 4,7 2,9 7 4 4 3 0 0 2 1
Demoskop[80] 24 april–7 maj 3 970 28,5 17,3 19,9 9,2 4,6 4,4 8,7 3,2 4,2 6 4 5 2 1 1 2 0
SVT/Verian[81] 25–30 april 1 900 29,7 18,3 17,2 9,5 4,5 4,2 8,8 3,7 4,2 7 4 4 2 1 1 2 0
Novus[82] 1–28 april 2 311 31,2 17,7 18,8 10,3 3,6 3,5 8,5 3,8 2,6 8 4 5 2 0 0 2 0
Indikator[83] 28 mars–22 april 6 943 32,3 19,0 18,6 9,7 4,6 2,3 8,1 3,3 2,1 8 4 4 2 1 0 2 0
Ipsos[84] 23 feb–5 mars 1 003 30,4 16,4 17,5 8,3 7,0 4,5 9,6 4,7 1,5 6 4 4 2 1 1 2 1
Novus[85] 19 feb–3 mars 504 32,4 18,1 20,5 8,0 4,6 4,2 7,3 3,3 1,7 7 4 4 2 1 1 2 0
Europaparlamentsvalet i Sverige 2019 26 maj 2019 – 23,5 16,8 15,3 11,5 10,8 8,6 6,8 4,1 2,5 5 4 3 3 2 2 1 1

Vallokalsundersökning

[redigera | redigera wikitext]

När vallokalerna stängde klockan 21:00 på kvällen den 9 juni 2024 visade SVT resultatet av sin vallokalsundersökning Valu. Undersökningen innehöll svar från 11 000 väljare vid 67 förtidsröstningslokaler och 93 vallokaler i hela Sverige.[86][87] I tabellen nedan visas, i procent, vad väljarna svarat på frågan vilket parti de röstat på idag.

Parti Procent Förändring* Mandat-
fördelning (diff)
  Socialdemokraterna 23,1 -0,38 5 (±0)
  Moderaterna 17,3 +0,47 4 (±0)
  Miljöpartiet 15,7 +4,18 3 (±0)
  Sverigedemokraterna 13,9 -1,44 3 (±0)
  Vänsterpartiet 10,7 +3,90 2 (+1)
  Centerpartiet 7,2 -3,58 2 (±0)
  Kristdemokraterna 6,1 -2,52 1 (-1)
  Liberalerna 4,2 +0,07 1 (±0)
  Övriga 1,8 -0,70 –

*i procentenheter jämfört med valresultatet 2019.[88]

Granskning

[redigera | redigera wikitext]

SVT skrev den 11 juli att man avslöjat "allvarliga fel i rösträkningen", vid en stickprovsundersökning av 14 kommuner och deras 410 valdistrikt. Den vanligaste avvikelsen var fler röster än valkuvert. En annan var att antalet avprickade väljare inte stämde överens med antalet kuvert. Totalt uppgick det till 213 avvikelser, vilket motsvarade mer än var tusende röst i de granskade distrikten. Den höga siffran förvånade statsvetare, men sades inte ha påverkat valutgången.[89]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/euval2024/EU?r=S. Läst 14 juni 2024. 
  2. ^ Sverigedemokraterna fick tre mandat i valet 2019. Peter Lundgren lämnade partiet under mandatperioden och Johan Nissinen bytte våren 2024 parti till Folklistan vilket gör att partiet före valet besitter ett mandat.
  3. ^ Kristdemokraterna fick två mandat i valet 2019. Sara Skyttedal lämnade partiet under mandatperioden, vilket gör att partiet före valet besitter ett mandat.
  4. ^ Lova Olsson, Het debatt när V röstade igenom släppt krav på EU-utträde, Sveriges Radio, 11 maj 2024.
  5. ^ Lena Hennel, Mp slopar krav på EU-utträde, Svenska Dagbladet, 6 oktober 2008.
  6. ^ Anders Selnes, EU-motståndet sviktar – SD överger swexit, Europaportalen, 31 januari 2019.
  7. ^ Sveriges kommunistiska parti, Mot EU, krig och kapitalism
  8. ^ MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati, MoDs EU-valsmanifest
  9. ^ Klassiskt liberala partiet, Vår politik från A till Ö
  10. ^ Alternativ för Sverige, Vi är partiet för Swexit!
  11. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/euval2024/EU?r=P. Läst 10 juni 2024. 
  12. ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Val till Europaparlamentet
  13. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/euval2024/EU?r=S&t=1. Läst 18 juni 2024. 
  14. ^ ”Kandidater och namnvalsedlar - Val till Europaparlamentet”. val.se. Valmyndigheten. 18 maj 2024. https://data.val.se/euval2024/partier/valsedlar. Läst 18 maj 2024. 
  15. ^ ”Rådata och statistik, Kandidaturer inför val 2024”. val.se. Valmyndigheten. 18 maj 2024. https://www.val.se/valresultat/europaparlamentet/2024/radata-och-statistik.html#kandidaturer. Läst 18 maj 2024. 
  16. ^ von Seth, Caroline; Elfström, Rasmus (24 augusti 2023). ”CUF och Centerstudenter: Hon kan öka partiets relevans”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/cuf-och-centerstudenter-hon-kan-oka-partiets-relevans. Läst 1 september 2023. 
  17. ^ Olsson, Miranda (10 november 2023). ”De föreslås toppa C:s valsedel”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/de-foreslaas-toppa-cs-valsedel. Läst 11 november 2023. 
  18. ^ ”Lista till Europavalet 2024”. Centerpartiet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240523163331/https://www.centerpartiet.se/eu-valet/lista-till-europavalet-2024. Läst 11 november 2023. 
  19. ^ Asplund Catot, Charlotta (24 november 2023). ”Spikat: De toppar C:s EU-vallista”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/spikat-de-toppar-cs-eu-vallista. Läst 29 november 2023. 
  20. ^ [a b c d e f g h] ”EU-valet 2024”. Europaportalen. 16 februari 2024. https://europaportalen.se/teman/eu-valet-2024. Läst 20 februari 2024. 
  21. ^ Olsson, Miranda (26 maj 2023). ”Kristdemokraternas provval är i gång – Skyttedal utmanas”. Altinget. https://www.altinget.se/nyttomnamn/kristdemokraternas-provval-ar-i-gaang-skyttedal-utmanas. Läst 29 maj 2023. 
  22. ^ ”Oviss framtid för Skyttedal i EU – uppges tappa stöd”. Omni. https://omni.se/oviss-framtid-for-skyttedal-i-eu-uppges-tappa-stod/a/5BMwre. Läst 29 maj 2023. 
  23. ^ Bolmgren, Filip; Rogvall, Filippa (25 september 2023). ”Skyttedal lämnar EU efter petningen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/sara-skyttedal-lamnar-eu-parlamentet/. Läst 25 september 2023. 
  24. ^ Hyttnäs Telin, Axel (10 oktober 2023). ”Skyttedal ändrar sig – kandiderar”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/skyttedal-andrar-sig-kandiderar. Läst 13 oktober 2023. 
  25. ^ Hyttnäs Telin, Axel (26 september 2023). ”Skyttedal placerades tvåa – kollegan toppar EU-listan”. Altinget. https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/de-toppar-kds-valsedel-i-eu-valet. Läst 26 september 2023. 
  26. ^ ”Skyttedal blir KD:s förstanamn till EU-parlamentsvalet: ”Tacksam””. Sveriges Radio. 13 oktober 2023. https://sverigesradio.se/artikel/sara-skyttedal-blir-kds-forstanamn-till-europaparlamentet. Läst 13 oktober 2023. 
  27. ^ Hyttnäs Telin, Axel (13 oktober 2023). ”Skyttedals revansch: Toppar listan”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/skyttedals-revansch-toppar-listan. Läst 13 oktober 2023. 
  28. ^ Prahl, Rebecka; Berglund, Linda; Olsson, Miranda (19 januari 2024). ”Ministern om Skyttedals kontakt med SD: ”Mer än en fika””. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/skyttedal-petas-fraan-kristdemokraternas-eu-lista. Läst 19 januari 2024. 
  29. ^ ”Klart: Alice Teodorescu Måwe blir KD:s toppnamn till EU-valet”. SVT Nyheter. 16 februari 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/klart-alice-teodorescu-mawe-blir-kds-toppnamn-till-eu-valet. Läst 16 februari 2024. 
  30. ^ [a b c d] ”Alice Bah Kuhnke kandiderar till EU-parlamentet – vill inte bli språkrör”. Dagens Nyheter. 9 juni 2023. https://www.dn.se/varlden/alice-bah-kuhnke-kandiderar-till-eu-parlamentet-vill-inte-bli-sprakror/. Läst 21 augusti 2023. 
  31. ^ Asplund Catot, Charlotta (6 september 2023). ”Trots nomineringarna – Ullenhag kandiderar inte i EU-valet”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/trots-nomineringarna-ullenhag-kandiderar-inte-i-eu-valet. Läst 12 september 2023. 
  32. ^ Olsson, Lova; Runblom, Karin (8 augusti 2023). ”Liberaler vill att Ullenhag gör politisk comeback i EU-valet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/liberaler-vill-att-ullenhag-gor-politisk-comeback-i-eu-valet. Läst 21 augusti 2023. 
  33. ^ Corazza Bildt, Anna Maria (18 september 2023). ”Därför byter jag parti från Moderaterna”. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/darfor-byter-jag-parti--fran-moderaterna/. Läst 18 september 2023. 
  34. ^ ”Anna Maria Corazza Bildt petas från M-listan till EU-parlamentet: ”Djupt besviken””. Dagens Nyheter. 24 oktober 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/anna-maria-corazza-bildt-petas-fran-m-listan-till-eu-parlamentet/. Läst 18 september 2023. 
  35. ^ Nordenskiöld, Tomas; Holmqvist, Annette (18 september 2023). ”L-värvningen av Corazza Bildt möts av intern kritik: ”Desperat””. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/l-varvningen-mots-av-intern-kritik-desperat/. Läst 18 september 2023. 
  36. ^ ”Karin Karlsbro föreslås toppa Liberalernas lista till Europaparlamentsvalet”. Karin Karlsbro. 18 oktober 2023. https://karinkarlsbro.eu/nyheter/karin-karlsbro-foreslas-toppa-liberalernas-lista-till-europaparlamentsvalet/. Läst 22 oktober 2023. 
  37. ^ ”Lotta Gröning uppskattar L-stödet – men trivs på Epoch Times”. Dagens ETC. 16 oktober 2023. https://www.etc.se/inrikes/lotta-groening-uppskattar-l-medlemmarnas-stoed-men-trivs-paa-epoch-times-partiet-kan-inte-styra-mig. Läst 30 november 2023. 
  38. ^ ”Anna Maria Corazza Bildt utmanas om EU-platsen i Liberalerna”. Dagens Nyheter. 15 november 2023. https://www.dn.se/sverige/maria-corazza-bildt-utmanas-om-eu-platsen-i-liberalerna/. Läst 30 november 2023. 
  39. ^ ”Corazza Bildt tvåa på L:s EU-lista”. Dagens Nyheter. 17 november 2023. https://www.dn.se/direkt/2023-11-17/corazza-bildt-tvaa-pa-ls-eu-lista/. Läst 30 november 2023. 
  40. ^ ”Liberalerna toppar med beprövade namn”. Europaportalen. 20 november 2023. http://www.europaportalen.se/2023/11/liberalerna-toppar-eu-lista-med-beprovade-namn. Läst 30 november 2023. 
  41. ^ Runblom, Karin (23 augusti 2023). ”Pär Holmgren vill bli språkrör – från EU-parlamentet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/par-holmgren-vill-bli-sprakror-fran-eu-parlamentet. Läst 23 augusti 2023. 
  42. ^ Alskog, Johanna (18 oktober 2023). ”Jakop Dalunde (MP) kliver av politiken”. Altinget. https://www.altinget.se/nyttomnamn/jakop-dalunde-mp-kliver-av-politiken. Läst 19 oktober 2023. 
  43. ^ Olsson, Miranda (5 oktober 2023). ”Tidigare ungdomstopp siktar mot Bryssel”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/tidigare-ungdomstopp-siktar-mot-bryssel. Läst 9 oktober 2023. 
  44. ^ Olsson, Miranda; Hyttnäs Telin, Axel (27 oktober 2023). ”De är Miljöpartiets topptrio i EU-valet – Isabella Lövin gör comeback”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/de-ar-miljopartiets-topptrio-i-eu-valet-lovin-gor-politisk-comeback. Läst 27 oktober 2023. 
  45. ^ ”Kandidater och namnvalsedlar – Val till Europaparlamentet”. Valmyndigheten. https://data.val.se/euval2024/partier/valsedlar. Läst 15 mars 2024. 
  46. ^ ”Han är Moderaternas toppnamn i EU-valet”. Altinget.se. 29 maj 2023. https://www.altinget.se/artikel/han-ar-moderaternas-toppnamn-i-eu-valet. Läst 29 maj 2023. 
  47. ^ Hyttnäs Telin, Axel; Olsson, Miranda (22 oktober 2023). ”Tomas Tobé toppar Moderaternas EU-valsedel”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/tomas-tobe-toppar-moderaternas-eu-valsedel. Läst 22 oktober 2023. 
  48. ^ Ericson, Agnès (21 februari 2024). ”EU-parlamentariker död – blev 58 år”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/eu-parlamentarikern-erik-bergkvist-ar-dod/. Läst 18 april 2024. 
  49. ^ Olsson, Miranda (16 maj 2023). ”Tidigare minister vill tillbaka till Bryssel – LO:s kandidat till S-listan”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/tidigare-minister-vill-tillbaka-till-bryssel-los-kandidat-till-s-listan. Läst 18 augusti 2023. 
  50. ^ Hyttnäs, Telin (17 november 2023). ”Heléne Fritzon toppar Socialdemokraternas EU-lista”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/de-toppar-socialdemokraternas-eu-lista. Läst 17 november 2023. 
  51. ^ ”Peter Lundgren lämnar SD efter dom”. SVT Nyheter. 18 mars 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/peter-lundgren-lamnar-sd-efter-dom. Läst 29 maj 2023. 
  52. ^ ”Förslag till kandidater för Europaparlamentsvalet”. Sverigedemokraterna. 6 februari 2024. https://sd.se/valberedningens-forslag-av-kandidater-till-europaparlamentet/. Läst 15 februari 2024. 
  53. ^ ”EU-parlamentariker lämnar SD – kandiderar för Folklistan”. Altinget.se. 2 maj 2024. https://www.altinget.se/artikel/sd-parlamentariker-kandiderar-for-folklistan. Läst 2 maj 2024. 
  54. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Rådata och statistik | Kandidaturer inför val 2024”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/europaparlamentet/2024/radata-och-statistik.html. Läst 23 mars 2024. 
  55. ^ Asplund Catot, Charlotta (22 augusti 2023). ”Inget EU-val för Malin Björk (V): ”Dags att öppna nya dörrar””. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/inget-eu-val-for-malin-bjork-v-dags-att-oppna-nya-dorrar. Läst 1 september 2023. 
  56. ^ Bohlin, Albin (29 augusti 2023). ”Efter Björks besked – Malcolm Jallow kandiderar i EU-valet”. Altinget. https://www.altinget.se/bo/artikel/efter-bjorks-besked-momoduo-jallow-kandiderar-i-eu-valet. Läst 1 september 2023. 
  57. ^ ”Jag har fått frågan om jag vill bli en av Vänsterpartiets kandidater i valet till EU-parlamentet, och jag har tackat ja.”. Facebook. 11 september 2023. https://www.facebook.com/jonassjostedtv/posts/pfbid02UuiD9mNfPjVL5aVE6fiNR6fJiCSWFyGhy3FYkWMXDjnCtTYUHCHyKscLv3wjzfLel. Läst 11 september 2023. 
  58. ^ ”Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin i topp på Vänsterpartiets EU-lista”. Vänsterpartiet. 20 januari 2024. https://www.vansterpartiet.se/nyheter/jonas-sjostedt-och-hanna-gedin-i-topp-pa-vansterpartiets-eu-lista/. Läst 20 januari 2024. 
  59. ^ [a b c d] ”Valpresentation 2019. Val till Europaparlamentet – Röster”. Valmyndigheten. 31 maj 2019. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 23 mars 2024. 
  60. ^ ”Gustav Kasselstrand och Roger Richthoff toppar EU-listan”. Alternativ för Sverige. 24 januari 2024. https://alternativforsverige.se/gustav-kasselstrand-och-roger-richthoff-toppar-eu-listan/. Läst 23 mars 2024. 
  61. ^ ”Jan Emanuel blir toppnamn på Folklistan – Sara Skyttedal tvåa på nya EU-partiets lista”. svt.se. Sveriges Television. 8 april 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sara-skyttedal-om-nya-partiet-folklistan. Läst 8 april 2024. 
  62. ^ ”Valpresentation”. data.val.se. https://data.val.se/euval2024/partier/valsedlar. Läst 18 april 2024. 
  63. ^ Hermansson, Sanna; Davidsson, Robert (3 maj 2024). ”Nissinen bryter med SD – klar för Folklistan: ”Har inte förtroende””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nissinen-bryter-med-sd-klar-for-folklistan-har-inte-fortroende. Läst 9 maj 2024. 
  64. ^ ”MED utmanar Moderaterna i EU-valet”. Medborgerlig samling. 27 november 2023. https://press.newsmachine.com/pressrelease/view/med-utmanar-moderaterna-i-eu-valet-40937. Läst 23 mars 2024. 
  65. ^ ”Alexander Bard hoppar av sin EU-kandidatur”. Medborgerlig samling. 28 december 2023. https://www.med.se/alexander-bard-hoppar-av-sin-eu-kandidatur/. Läst 23 mars 2024. 
  66. ^ ”Katarina Stensson toppar vår EU-lista”. Piratpartiet. 30 oktober 2023. https://piratpartiet.se/nyheter/katarina-stensson-toppar-var-eu-lista/. Läst 12 februari 2024. 
  67. ^ Sveriges Kommunistiska Parti (3 mars 2024). ”Kommunisterna presenterar sin valsedel”. Sveriges Kommunistiska Parti. https://skp.se/2024/03/03/kommunisterna-presenterar-sin-valsedel/. Läst 21 april 2024. 
  68. ^ ”Värdigt liv – Ett unikt samarbete inför EU-valet 2024 · Feministiskt initiativ”. feministisktinitiativ.se. https://feministisktinitiativ.se/vardigt-liv-ett-unikt-samarbete-infor-eu-valet-2024/. Läst 2 april 2024. 
  69. ^ ”Svenska småpartier i EU-valet 2024”. www.europaportalen.se. https://www.europaportalen.se/2024/03/svenska-smapartier-i-eu-valet-2024. Läst 10 april 2024. 
  70. ^ ”SKOP:s EU-barometer”. Skop. https://skop.se/main/wp-content/uploads/2024/06/SKOPs-EU-barometer-6-juni-2024.pdf. Läst 8 juni 2024. 
  71. ^ ”S tappar stort – dagar före valet”. Novus - Kunskap och undersökningar. https://www.tv4.se/artikel/33Hsf6KY6rWeWHXD9KM2Sj/s-tappar-stort-dagar-foere-valet. Läst 7 juni 2024. 
  72. ^ ”DN/Ipsos: Fortsatt spärrångest för Liberalerna”. DN.se. 7 juni 2024. https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-fortsatt-sparrangest-for-liberalerna/. Läst 7 juni 2024. 
  73. ^ ”SVT/Verian: Stödet för Kristdemokraterna ökar i sista mätningen före EU-valet”. SVT. 7 juni 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svtverian-stodet-for-kristdemokraterna-okar-i-sista-matningen-fore-eu-valet. Läst 7 juni 2024. 
  74. ^ ”S backar i opinionen – tappar till V och MP”. Demoskop. 5 juni 2024. https://www.svd.se/a/KMpy8E/eu-valet-s-backar-i-opinionen-tappar-till-v-och-mp. Läst 5 juni 2024. 
  75. ^ ”Ny mätning visar: Partierna som ligger på gränsen – och under spärren”. Novus - Kunskap och undersökningar. https://www.tv4.se/artikel/2XHPvUucrO8hiLTC3GIvl5/ny-maetning-visar-partierna-som-ligger-pa-graensen-och-under-spaerren. Läst 31 maj 2024. 
  76. ^ ”KD under spärren – tio dagar kvar till valet.”. Novus - Kunskap och undersökningar. https://novus.se/wp-content/uploads/2024/05/novuseuvaljarbarometermaj20242.pdf. Läst 31 maj 2024. 
  77. ^ ”Socialdemokraterna tappar stöd inför EU-valet”. SVT. 30 maj 2024. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svtverian-socialdemokraterna-tappar-stod-infor-eu-valet. Läst 30 maj 2024. 
  78. ^ ””Oväntade siffror” efter Tidö-turbulensen”. Demoskop. 23 maj 2024. https://www.svd.se/a/OopG5O/svd-demoskop-stodet-for-sd-ar-intakt-infor-eu-valet-och-m-okar. Läst 23 maj 2024. 
  79. ^ ”Valrysaren: C och KD riskerar att åka ur parlamentet”. DN.se. 21 maj 2024. https://www.dn.se/sverige/valrysaren-c-och-kd-riskerar-att-aka-ur-parlamentet/. Läst 21 maj 2024. 
  80. ^ ”SD och S går mot ett rekordval – L kan trilla ur”. Demoskop. 2024-05-10språk=sv-SE. https://www.svd.se/a/zAG5nv/svd-demoskop-sd-och-s-gar-mot-ett-rekordval-i-eu-l-kan-trilla-ur. Läst 10 maj 2024. 
  81. ^ ”SVT/Verian: Flera partier riskerar falla ur Europaparlamentet”. Verian. 2024-05-05språk=sv-SE. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svtverian-flera-partier-riskerar-falla-ur-europaparlamentet. Läst 5 maj 2024. 
  82. ^ ”L, C och KD under spärren inför EU-valet”. Novus - Kunskap och undersökningar. https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/2024-05-novus-eu-valjarbarometer/. Läst 2 maj 2024. 
  83. ^ ”Väljarbarometer Europaparlamentsvalet” (på engelska). Indikator. https://www.indikator.org/opinion-sr/. Läst 30 april 2024. 
  84. ^ ”An European election survey March 2024” (på engelska). Ipsos - euronews. https://www.ipsos.com/sites/default/files/ct/news/documents/2024-03/ipsos-euronews-european-election-projection-parlement-rapport.pdf. Läst 2 april 2024. 
  85. ^ ”S och SD ökar jämfört med förra EU-valet - Novus EU-väljarbarometer”. Novus - Kunskap och undersökningar. https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/eu_vb_202403/. Läst 1 april 2024. 
  86. ^ Schau, Oscar (9 juni 2024). ”SVT:s Valu: S störst – MP går framåt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svts-valu-s-storst-mp-gar-framat. Läst 10 juni 2024. 
  87. ^ Heppling, Linnea; Torstensson, Ebba (9 juni 2024). ”Det här är SVT:s Valu för EU-valet 2024”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/det-har-ar-valu-for-eu-valet-9ipqk5. Läst 10 juni 2024. 
  88. ^ ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 31 maj 2019. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 10 juni 2024. 
  89. ^ Hedda Berglund, Lotta Sima. ”SVT avslöjar: Allvarliga fel i rösträkningen vid EU-valet”. Arkiverad från originalet den 11 juli 2024. https://web.archive.org/web/20240711113535/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-allvarliga-fel-i-rostrakningen-vid-eu-valet. Läst 11 juli 2024.  svt.se, 11 juli 2024.
v • r
Val till Europaparlamentet
Valet 1979
Valet 1984
Valet 1989
Valet 1994
Valet 1999
Valet 2004
Valet 2009
Valet 2014
Valet 2019
Valet 2024
Andra val
v • r
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europaparlamentsvalet_i_Sverige_2024&oldid=55995831”